eelinsjberg

Ja, vad kan jag skriva här då.. Kan börja med min mamma, hon är min bästavän. Hon och jag har en grym kontakt med varandra, och hon ställer upp vilken sekund som helst. Hon skulle aldrig vara en sån som sviker, oavsätt vad. Och just därför är hon aldrig värd skiten jag slänger på henne. Jag kan vara riktigt elak mot henne, få henne att gråta, och såra henne totalt. Men hon vet, för det har jag sagt till henne, att det aldrig är meningen att såra henne och att hon alltid kommer att vara min ängel. Hon har krigat för mig, gjort så att jag mått bra hela tiden. Hon tog hand om mig och mina bröder när vi var små, när inte våran pappa fanns där så mycket. Hon gjorde allting för oss, hon är en riktig gudinna, älskar henne som fan!

Sen min pappa, som jag aaaaaaldrig kommer överens med. Eller oftast inte iallafall. Även fast mina föräldrar bor ihop så har jag inte sådär jätte bra kontakt med honom. Inte om man jämför med kontakten med min mamma. Visst, jag och min pappa snackar och sådär, men det är inte så att jag skulle kunna sitta och prata med han i 100 år som med min mamma. Men jag älskar min pappa oavsätt endå, han har lärt mig mycket saker inom musik osv, och när man behöver hjälp nu så finns han alltid där.

Mina föräldrar är speciella på olika sätt, dom är inte alls lika varandra. Men älskar dom båda, hur dom än är.